Till senaste kommentaren

Vad är speciellt med KRAV-märkt fisk?

Vad är det egentligen som gör att fisken kan KRAV-märkas?

Kommunikatör

Kommentarer

  • Hej!
    Det finns både odlad och vildfångad KRAV-märkt fisk och skaldjur.
    Den odlade KRAV-märkta fisken

    • äter ett foder som är ekologiskt och hållbart. Ekologiska vegetabilier och fiskrens eller fisk som inte används som människoföda. Inga kemiska färgämnen eller andra konstgjorda tillsatser i fodret.
    • ska ha tillräckligt med utrymme i odlingskassarna för att kunna bilda stim och för att de inte ska skada varandra.
    • har odlats på ett sätt som är skonsamt mot miljön. Utsläpp från fiskodlingen får inte minska den biologiska mångfalden eller förorsaka övergödning.

    Den vildfångade KRAV-fisken och skaldjuren

    • kommer från hållbara bestånd. Fisket ska ske så att det inte överskrider den biologiska produktionsförmågan i ekosystemet.
    • är fiskad med redskap som begränsar bifångster av fåglar, däggdjur, fiskarter som man inte avser att fånga eller fisk av fel storlek.
    • kommer från bestånd där miljögifter kontrollerats. För höga halter av dioxiner och tungmetaller innebär att fisken eller skaldjuren inte kan godkännas.
    • är fiskad av en båt som uppfyller regler om miljöanpassade bränslen, kemikalier och om spårbarhet tillbaka till fiskeplats. KRAV-godkänt fiske är klimatsmart, exempelvis ger KRAV-märkt torsk bara upphov till hälften så stora utsläpp av växthusgaser som vanligt torskfiske.
    Kajsa Onlineredaktör
  • Tillåter ni bottentrålning?

  • Hej Albin!
    Det finns ett generellt bottentrålförbud i KRAVs regler för fiske. Detta trädde i kraft 1 januari 2015. Det gäller vid fisken där man kan använda andra fiskemetoder som är skonsammare.

    Däremot är det tillåtet att använda bottentrål vid fiske efter nordhavsräka i områden där det finns väl dokumenterat att trålningen inte orsakar långsiktiga skador på ekosystemet. Regeln kommer att omprövas när alternativa fiskemetoder finns och eventuella skador på berörda ekosystem ska utvärderas årligen.

    Kajsa Onlineredaktör
  • Hejsan,
    Vilka regler finns kring hur fisken fångas? skadas fisken i fångstredskapen? Stressmiljö?
    Hur länge måste fiskarna ligga i luften innan de dödas?
    Hur går man tillväga då man dödar varje enskild fisk? Alltså hur dödar man fisken?

  • Hej!
    Fiskaren ska dra garn och krokar så ofta att fisken aldrig blir sittande mer än 24 timmar i garnet/på kroken. Fartyg längre än 24 m ska undersöka möjligheterna att använda en bedövningsmetod ombord, både av fiskvälfärds- och kvalitetsskäl.

    Kajsa Onlineredaktör
  • Jo, det är ju generellt bra regler, men de ger ingen större fördel för själva fisken. Det verkar inte vara några regler för hur fisken ska avlivas, så det är alltså godkänt att låta dem långsamt kvävas till döds i luft eller att lägga dem i plågsamma koldioxidbad. Har ni några planer på att lägga till regler för detta?

  • Hej Adam!

    Vi är medvetna om frågorna kring fiskens välfärd. Vi har idag regler för fångstredskap och hur länge fällor får ligga i vattnet just med tanke på fiskens välfärd.

    I regelverket för KRAV-certifiering finns en paragraf som säger att ”du som fiskar med fartyg längre än 24 meter ska undersöka möjligheterna att använda en bedövningsmetod ombord”. Tanken med regeln är att lyfta möjligheten med bedövning, som ett första steg inom detta område. Att utforma regler kring bedövning har också hittills visat sig svårt, eftersom den tid det tar för fisken att dö beror helt på arten, behandlingen och temperaturen. Utvecklingen är inte tillräckligt långt fram för att ställa upp strikta krav, men vi har en förväntan att de KRAV-certifierade företagen ska ligga i framkant och utvärdera möjligheterna.

    Vi följer upp forskningen som sker på området genom att bland annat ha den kunskapen representerad i vår fiskekommitté. Vi har två representanter i vår regelkommitté som representerar etologi. Slakt är förmodligen en av frågorna som vi kommer att ta upp vid nästa revision av fiskereglerna 2017.

    Kajsa Onlineredaktör
  • Hej
    Något nytt i området ovan sedan sist? Bedövningsmetoder implementerade el. dylikt, något steg i den riktningen?
    mvh

  • Hej Gustav och tack för din fråga.

    Tekniken rör på sig hela tiden och utvecklingen går framåt, men på denna fronten finns det tyvärr ingenting som går att använda än. Det är knepigt med olika arter och finns i dagsläget ingen båt som använder speciella bedövningsmetoder.

    Vänligen,
    Kommunikatör
  • Hej!

    Jag heter Ebba och har två frågor som jag vore tacksam för svar på snarast möjligt:

    1. Hur kontrollerar ni att kriterierna för att er KRAV-märka fisk/skaldjur uppfylls av fiskeindustrin? Har ni exempelvis externa revisorer på plats vid fisket och hur går kontrollen till, konkret?
    2. Var exakt publicerar ni rapporter med resultat som visar hur fiskeindustrin lever upp till den KRAV-märkning de får från er? (När det gäller Asc och msc-märkt fisk så redovisar de ju resultat i offentliga rapporter på sina hemsidor, men jag har inte hittat några sådana hos just KRAV. Jag förutsätter att även KRAV har transparens nog att publicera dessa, men var hittar jag dessa resultat?
    Vänliga hälsningar Ebba
    Ebba
  • Hej Ebba!

    Här kommer svar på dina frågor om fisk!

    1. KRAV-märkningen bygger på så kallad tredjepartscertifiering, som innebär att kontrollerna sköts självständigt av oberoende kontrollföretag, certifieringsbolag som är ackrediterade av Swedac. Kontrollerna görs i hela livsmedelskedjan – ibland oanmälda – minst en gång per år. För tillfället finns det bara fiske i Norge och där heter kontrollföretaget Debio. De kontrollerar att de företag som fiskar och förädlar uppfyller våra regler som du kan hitta i vår regelapp; kapitel 17 Fiske
    2. Ibland kan något gå fel hos ett KRAV-certifierat företag. Det beror oftast på missförstånd och kan lätt rättas till. Om ett fel upptäcks, får det KRAV-certifierade företaget en avvikelse. När det händer ska företaget dels rätta till felet, dels upprätta en plan för hur de ska undvika att det händer igen. Kontrollföretagets revisor följer sedan upp detta. Det finns tre grader av avvikelser: mindre, större och avstängningsgrundande. Det är kontrollföretaget som bedömer avvikelser och beslutar om åtgärder och eventuell avstängning. Större avvikelser som leder till tillbakadraget certifikat är mindre vanliga, liksom avstängningsgrundande avvikelser.

    Bästa hälsningar,
    Theodora

Kommentera eller skriv ett nytt inlägg

Ditt namn och inlägg kan ses av alla. Din e-post visas aldrig publikt.