Varför plockar hönsen fjädrar?
Hej!
Jag har varit på studiebesök på en gård med ekologisk äggproduktion. De hönorna såg inte ut att må bra! De hade hackat av varandra fjädrarna och såg väldigt illa åtgångna ut. Bonden sa att det var någon substans i fodret som inte var tillåtet enligt era regler som saknades. Kan ni hjälpa mig att reda ut om detta?
Jag har varit på studiebesök på en gård med ekologisk äggproduktion. De hönorna såg inte ut att må bra! De hade hackat av varandra fjädrarna och såg väldigt illa åtgångna ut. Bonden sa att det var någon substans i fodret som inte var tillåtet enligt era regler som saknades. Kan ni hjälpa mig att reda ut om detta?
Följ inlägget
0
följare
Hönsaveln har länge gått ut på att få fram en höna som värper många ägg. De värphöns som idag finns tillgängliga för kommersiell äggproduktion värper ca 350 ägg om året. Så pass högproduktiva hönor är mycket känsliga, bland annat för brister eller obalans i fodret, och egentligen inte helt anpassade för en ekologisk produktion.
Fjäderplockning är inget nytt fenomen och förekommer både i konventionell och ekologisk produktion. Det finns flera orsaker till fjäderplockning, men den orsak som gör att det är vanligare i ekologisk produktion är troligen brist på aminosyran metionin. Förr användes köttmjöl i fodret för att tillgodose hönsens behov av metionin, men det är inte längre tillåtet enligt lagstiftningen. Idag tillsätts därför syntetiskt metionin inom den konventionella produktionen. Eftersom det har tillverkats på konstgjord väg är det inte tillåtet enligt EU:s regler för ekologisk produktion. Tyvärr finns ingen riktigt bra naturlig källa till metionin på plats idag. Därför tillåter KRAV att högst 10 procent av hönsens årliga foderintag består av fiskmjöl som är rikt på naturligt metionin.
Vissa hönsflockar drabbas hårdare än andra av fjäderplockning och äggproducenterna och foderföretagen jobbar aktivt för att minska problemen, bland annat genom att hitta bättre foderblandningar. Tendensen är att fjäderplockningen har minskat hos de ekologiska hönsen.
Min kollega på KRAV kommer att ta kontakt med Willys för att påpeka den felaktiga formuleringen.
Tack för din hjälp /
Kristin
Finns det också krav på hur stort utrymme de har när de vistas utomhus?
Hälsningar!
Josefin
Ja det finns krav på hur stort utrymmet ska vara utomhus. De ska finnas minst fyra kvadratmeter per höna. Hela utrymmet behöver inte vara tillgängligt vid samma tidpunkt utan de kan gå några dagar på t.ex. ena halvan av ytan och sedan får de flytta till den andra halvan där de då har tillgång till färskt gräs.
Den KRAV-märkta hönan får gå fritt inomhus och det får finnas högst 6 höns per kvadratmeter. Du kan läsa mer om detta via länkarna i detta inlägg: Vad krävs för att ägg ska kunna KRAV-märkas?
I Sverige går konventionella höns antingen fritt inomhus eller hålls i inredda burar där det finns värprede, sittpinnar och sandbad. 2018 utgjorde burhönsen 12 procent av Sveriges ca 8 miljoner värphöns.
Så här blir den svenska hönan KRAV-certifierad (det som är skrivet i versaler är specifikt för KRAV och regler utöver reglerna för EU-eko):
För att minska risken för smitta, vid exempelvis utbrott av fågelinfluensa, kan Jordbruksverket upprätta så kallade högriskområden. Producenter som verkar inom ett högriskområde ska följa reglerna som Jordbruksverket fastställer, det gäller såväl konventionella som KRAV-certifierade producenter/fjäderfäbesättningar.
Stora delar av södra Sverige klassas just nu som högriskområde, då det råder hög risk att vilda fåglar kan smitta tamfåglar. Inom dessa områden ska kommersiella KRAV-certifierade hönsbesättningar hållas inomhus. Om hönsstallet har en fågelsäkrad veranda eller utomhustillbyggnad ska hönsen ha tillgång till den, det ger dem rikligt med frisk luft och mycket solljus. Däremot får de inte gå ut i den vanliga rastgården.
Att höns får vara utomhus och sprätta och picka är ett stort mervärde i KRAV-certifierad produktion. De ska normalt kunna vistas utomhus större delen av året, från tidig vår till sen höst. Men vid utbrott av smittsamma sjukdomar får hönsen tillfälligt hållas inomhus utan att påverkar djurens KRAV-ekologiska status, så länge de kan erbjudas utevistelse under minst en tredjedel av sitt liv. Det innebär att om restriktionerna håller i sig under en längre tid så kan producenter komma att behöva sälja sina ägg som konventionella.
Till dess att fjäderfän får släppas ut igen ska de erbjudas en god inomhusmiljö. Värphönsen ska ha fri tillgång på grovfoder och/eller rotfrukter att sysselsätta sig med och de ska kunna använda sandbad, sittpinnar och reden fritt och efter behov.
Läs mer om fågelinfluensa och KRAVs regler:
https://jordbruksverket.se/djur/djurskydd-smittskydd-djurhalsa-och-folkhalsa/aktuellt-lage-for-smittsamma-djursjukdomar/fagelinfluensa
https://regler.krav.se/unit/krav-article/5541f777-805a-4b39-8cc9-3c6b7ece3e07
Hoppas detta gav svar på din fråga!
Vänliga,
Ellen